En stund för mig själv på Åstön.

En stund för mig själv på Åstön.

Åke Blomqvist

Åstön

1:a advent en söndag för ett par år sedan, -10 till -12º och en grymt vacker dag. Dagen och dagen före hade det snöat uppemot 25-30 cm. Jag bestämde mig för att prova ta mig ut till Åstön. En ”Diamant” vid havet som någon har döpt det till. Packade ryggsäcken full med kameror, batterier, stativ och extra vantar… En plan som funnits länge denna höst. Platsen ligger längst ut på kusten. Det går inte att åka bil ända fram utan bilen lämnas på Skeppshamn.
Åstön är inte bara vacker sommartid, vinter ger den verkligen ett annorlunda perspektiv.
Där gick det in dyningar från gårdagens uppemot blåst 15 sekunder, målet var att få uppleva och plåta dyningarna. Styrde mina 44:or mot kapellet och sedan fortsatte jag vandringen ut mot udden. Hur mycket jag gick vet jag inte, men fågelvägen är det över 2,1 km enkel gångväg. Det bet lite i skinnet, men jag var planerat klädd för ändamålet och när jag kom tillbaka till bilen så visade termometern -12º
Det var en riktig tur som tog ca 4 timmar bara att gå. Ja stundvis gick jag i 2 dm snö. Endast en skidåkare hade åkt längst ut på halvön men jag såg aldrig till den, däremot några rådjur skymtade till ibland. Ner på knä och ned till många vikar tar sin tid, hela promenaden innehåller långt över 400 bilder… En mycket lyckad fotodag som avslutades med en alldeles utomordentlig härlig kall solnedgång. Var klädd efter väderleken.
Hemvägen när det mörknade och i stundvis den djupa snön vart rätt spännande. Ensamhet när den är som bäst.

From Timrå With Love